Ny budget inför föräldraledigheten

Varför en budget? Ända sedan studietiden har jag gjort en budget som jag levt efter hyfsat väl. Jag gillar känslan av att veta vad man har att röra sig med varje månad och jag tror inte på att spara den slant som blir över i slutet av varje månad. Då är det lätt att man bränner pengarna och sparandet blir lidande. Därför planerar jag hur mycket jag ska spara varje månad i budgeten, sedan kan jag spendera mina levepengar utan dåligt samvete. Med levepengar menar jag alltså det som är kvar efter räkningar och sparande.

Gemensam eller delad ekonomi? Jag skulle säga att vi kör en mix och tror inte det finns något som är rätt eller fel. Alla par tänker olika kring ekonomi. Vi tar hänsyn till hur stora våra inkomster är när vi fördelar utgifterna. Min sambo tjänar något mer och betalar därför mer räkningar. Speciellt nu under föräldraledigheten. Det blir åt motsatt håll såklart sen när han är hemma. Vi tycker det känns rättvist att båda har ungefär lika mycket pengar kvar efter räkningar och före sparande. Sedan kan var och en själv välja hur mycket man sparar och spenderar. För oss har detta upplägg alltid känts väldigt bra. Det blir inga diskussioner om någon köper en dyr pryl eller om den ena av oss väljer att spara mer pengar. 

Nuvarande vs. ny budget från juni. Avsättning för mat och barnsaker ingår i utgifter, min sambo betalar nästan alla räkningar under min föräldraledighet. Det enda som jag kommer att behöva levepengar till är frisörbesök, hygienartiklar, smink och aktiviteter. Vi får testa om denna budget känns bra, annars gör vi om den tills båda är nöjda. Jag tar ut ganska få föräldradagar eftersom vi vill vara lediga ungefär 18 månader och även ha lite dagar sparade efter det. För maj finns ingen budget, troligtvis blir sparandet noll eftersom det är oklart hur mycket jag kommer att jobba.

Köpstopp, minimalism och downshifting.

Jag har varit sugen på att testa ett längre köpstopp så fr.o.m. maj och fram till årsskiftet, ska jag inte köpa något till mig själv förutom hygienartiklar, smink och några andra undantag som jag listar längre ner. Jag kommer att skriva upp vad jag lägger pengar på och sammanställa i slutet av månaderna. Köpstoppet gäller inte saker som berör vårt barn och min sambo har inget eget köpstopp. 

Jag har läst en del om minimalism senaste halvåret och lyssnade på ett väldigt inspirerande avsnitt av podcasten Andra sätt häromveckan. Podden gästades av Karl Kultén som pratade om downshifting och att han lärt sig leva på mindre pengar, gått ner i arbetstid och blivit medveten om sin konsumtion. Jag har nu lyssnat igenom nästan alla avsnitt av den podden och tycker den är grymt inspirerande. Så härligt att höra hur andra löst livspusslet och vågat gå sin egen väg, istället för att leva det "traditionella" svensson-livet med 40-timmars arbetsvecka. 

Vad är mitt syfte med köpstoppet? Jag vill lära mig göra smartare och mer medvetna val i min konsumtion samt inse att jag klarar mig med mindre pengar och prylar för att få ut mer av det jag faktiskt vill ha i livet. Jag tror även att jag kommer få mer insikt om vad jag verkligen behöver och vad som är viktigt för mig (och även vad jag inte behöver samt vad som inte är viktigt för mig).

Jag har ända sedan 20 års ålder, känt att jag inte vill jobba 40 timmar i veckan, utan jag tror man kan hitta en livsstil som gör att man kan jobba mindre och leva mer. Jag har satsat på att bygga upp min ekonomi nu i unga år och vill absolut inte jobba heltid i småbarnsåren som kommer nu. Även om jag verkligen tycker om mitt jobb, så vill jag lägga mer tid på mina relationer och mig själv istället för att vara en duktig arbetsmyra. Är det inte galet att nästan alla av oss fortfarande jobbar 08-17 fem dagar i veckan? För mig känns det inte rätt. Jag vill något annat. För någon annan känns detta upplägg kanske superbra. Alla är vi olika. Jag vill inte hämta vårt barn från förskolan och skynda hem till matlagningen för att sedan slänga vårt barn i säng (och sedan däcka halvt utmattad i soffan efter en lång arbetsdag).

Hur lever jag idag? Jag skulle säga att jag lever hyfsat ekonomiskt idag (gör matlådor, shoppar ganska lite osv) men det rinner ändå ut pengar här och där, utan att jag egentligen lägger någon större tanke på vad det är som pengarna egentligen går åt till.

Vad får jag köpa? Amningsbehåar, amningskläder, glasögon (har bara linser idag), en ny bikini (osäker på om min nuvarande passar och ska inte chocka med nakenbad) och saker som går sönder. Jag tänker inte vara dumsnål men ska försöka klara mig på så lite som möjligt.

Vad får jag inte köpa? Kläder, tidningar, inredning, böcker (skaffade bibliotekskort nyss) osv. Växter ser jag som OK, jag älskar växter och vill inte prioritera bort dem. Jag ska försöka att inte köpa mat, fika och kaffe ute, utan istället ta med en termos med kaffe och massäck. Jag älskar att vara ute i naturen, så tror det blir en win-win-win för både mig, plånboken och vårt barn att äta ute i det gröna. Om jag ändå skulle köpa mat ute någon enstaka gång, tänker jag inte få ångest eftersom jag inser att det ibland kan det bli lite svårt socialt om man aldrig kan följa med ut på en lunch om någon frågar. 

Har ni tips på bra bloggar om köpstopp, minimalism, downshifting eller liknande?

Varför startade jag en blogg?
För att inspirera och motivera? För min egen skull eftersom det är ett enkelt sätt att dokumentera? För att få chansen att dela mina tankar och funderingar med andra? Ärligt talat så vet jag inte just nu. Jag tycker bara det är roligt att få skriva av mig kring min syn på ekonomi och vad ett rikt liv innebär, speciellt nu när en stor livsförändring väntar och jag ska bli förälder.
Redan efter några år från att jag började tjäna egna pengar på mitt första riktiga jobb, så började jag intressera mig för sparande. Jag är uppvuxen i en mindre stad och flyttade till Stockholm efter studenten. Efter ett gäng flyttar mellan olika andrahandsboenden under min första tid här, insåg jag att om jag ska bo kvar så vill jag äga mitt eget boende. Ungefär där växte mitt intresse för ekonomi fram, det är ju lite knepigt att köpa en lägenhet utan pengar. Jag gav mig ut på visningar på egen hand och köpte min första lägenhet hösten 2009. Jag hade 100 000 kr och lånade lite pengar av mina föräldrar för en nödvändig renovering. Jag hade då ingen tanke på att jag skulle försöka tjäna pengar på att renovera och sälja lägenheter. Bostadsmarknaden var het och jag tyckte det var mer än okej att flytta eftersom jag då fick loss en del pengar och kunde skaffa mig större boenden.