ekonomimamman

Jag läser vidare i boken Lev enklare - Idéer för en hållbar livsstil och har fått mig många bra tankeställare om hur jag använder min tid och hur det påverkar mig. Mitt läsande går verkligen i perioder, just nu ägnar jag mycket tid åt det och funderar över livet i stort. Det är otroligt givande och jag känner att det är bra att skriva ner mina tankar i bloggen så jag kan gå tillbaka och påminna mig själv så jag kan uppnå en positiv förändring i mitt/vårt liv. Det är så enkelt att bara läsa en inspirerande bok och komma på saker man vill förändra i sitt liv för att sedan glömma bort dessa inom kort och fortsätta leva livet precis som vanligt.

I dagens samhälle och speciellt i mitt yrke som ekonom, ska allt vara så tidseffektivt som möjligt så att alla parter kan tjäna så mycket pengar som möjligt och tillväxten bli den högsta möjliga. Men på vems bekostnad sker egentligen detta? Många stressar och mår dåligt över tighta deadlines. Allt ska hela tiden effektiviteras så att alla ska kunna tjäna mer pengar. Kan inte målet med effektiviseringen istället vara att man ska kunna jobba mindre, må bättre, dra ner på tempot och få bättre relationer? I många fall tror jag att man ställer för höga krav på sig själv och skapar stress för sig själv helt i onödan. Jag ska försöka dra ner på tempot men inser att det krävs mycket jobb mentalt.

Senaste veckorna har jag tagit mig tid för att sitta still och bara känna efter. Jag har ibland lagt ifrån mig boken, blundat och känt rörelserna i min mage från vår bebis eller känt hur vårsolen värmer skönt mot huden.

I vanliga fall gör jag saker snabbt och tänker ofta på framtiden. Jag går snabbt, läser snabbt och tänker snabbt. Jag ska försöka att påminna mig själv om att dra ner på tempot och vara mer närvarande i varje ögonblick. Jag tycker om att planera men älskar samtidigt att vakna upp till en helt oplanerad dag då jag kan göra precis vad jag vill. Kanske ska jag planera in fler oplanerade dagar framöver?

I boken tar Giséla också upp att om man gör saker långsammare, blir man också uthålligare och behöver inte slänga sig i soffan och glo på tv för att ta igen sig varje kväll. I slutändan kanske man får både mer gjort och med ökad närvaro om man anstränger sig att göra saker långsammare?

Varför ska vi försöka hinna med så otroligt mycket saker och ändå ha ångest över att vi inte hinner med allt som vi vill göra? Kan vi inte bara aktivt välja att låta bli att göra vissa saker? Ett enkelt exempel, måste sängen bäddas varje dag? Att göra en sak helhjärtat och med full närvaro är väl ändå bättre än att hinna med flera saker utan att hinna njuta utav någon av dessa? Nu när vi är på väg in i familjelivet ska jag försöka satsa på mycket kvalitetstid och låta varje aktivitet ta sin tid. Jag som hittills varit ett riktigt effektivitetsmonster, kommer säkert få det lite kämpigt i denna övergång men jag är övertygad om att hela familjen kommer att må väldigt bra utav detta.