Planering av föräldraledighet och semester

Vi kommer att vara föräldralediga i totalt 18 månader före vår lilla börjar på förskola. Eftersom vi bor ganska litet och har en låg boendekostnad, kan vi spara massor med föräldradagar till senare tillfällen. Jag vill inte jobba heltid framöver utan kan använda en föräldradag i veckan då jag börjar jobba. Det är även värdefullt att få långa semestrar ihop och om min sambo inte vill jobba heltid, ska han också kunna använda föräldradagar för att minska arbetstiden.

Uttag av föräldradagar och SGI

Vi tar tillsammans ut 3 dagar/vecka under första året och sedan 5 dagar/vecka fr.o.m. vårt barn fyllt ett år. Detta för att behålla vårt SGI (sjukpenninggrundande inkomst). SGI påverkas endast fr.o.m. barnet fyllt ett år och man behöver då ta ut minst 5 dagar/vecka för att behålla samma SGI som före man gick på föräldraledighet. Vill man ha ett till barn så behåller man då samma föräldrapenning som med första, oavsett om man går ner i lön eller tid mellan barnen. Detta förutsatt att man blir gravid innan det första barnet är 1 år och 9 månader. OBS! Detta är vad jag själv läst mig fram till. Rätta mig gärna om något är fel men tror jag tolkat det rätt.

Hur påverkas vår inkomst?

NI = Nettoinkomst, dvs. inkomst efter skatt.

NI nedan inkluderar lön, barnbidrag och föräldrapenning. Det är ett ungefärligt och uppskattat månadssnitt som vi räknat ut med hjälp av Försäkringskassans tjänst Föräldrakollen.

NI före bebis = 60 000 kr
NI juni 2017-dec 2017 = 42 000 kr
NI jan 2018-maj 2018 = 46 000 kr
NI juni 2018-dec 2018 = 53 000 kr eller 45 000 kr om vi blandar in 2 dagar med låg ersättning för att spara fler dagar med hög ersättning.

Våra minimala fasta utgifter under föräldraledigheten

Från vår nuvarande budget har jag tagit bort Spotify, Netflix och HBO samt minskat matkostnaderna. Detta för att komma fram till vilka minimala utgifter som ska betalas varje månad. Vi överlever utan posterna som jag plockat bort. I värsta fall går det att minska matkostnaderna ännu mer samt ta bort gymkorten, men det är absolut inte något vi vill göra. Vi köper mycket ekologiskt och använder gymkorten flitigt.

 
Våra fasta minimala utgifter är på 20 400 kr och perioden vi får som lägst inkomster, har vi ändå en marginal på 42 000 kr - 20 400 kr = 21 600 kr. 

I dagsläget har vi högre utgifter än 20 400 kr eftersom våra matkostnader är högre och vi har Spotify, Netflix och HBO samt att vi köper en del saker till vår bebis.

Vi sparar nu tillsammans 3 000 kr till resor, ungefär 6 000 kr till Avanza och 500 kr till vårt barn. Vi har inga planer på att dra ner på sparandet under föräldraledigheten, snarare tvärtom. Vi får tacka vår fantastiska bostad och den låga bolåneräntan (...och framförallt oss själva) till att vi klarar av att spara så pass mycket pengar och ändå kan vara lediga en lång tid med vår nya familjemedlem. Marginalen med sparande är som lägst 21 600 kr - 9 500 kr = 12 100 kr. Det har vi som levepengar och ska även räcka till lillens alla inköp.

Stärkt föräldrapenning från arbete

Jag får ingen extra föräldrapenning men min sambos jobb täcker upp till 90 % av lönen.

Semesterplanering

Jag har 13 dagar och min sambo 26 sparade semesterdagar kvar efter semesteruttaget 2017. Han har tagit ut alla sina dagar för i år, men jag ska ta ut 10 dagar i december istället för föräldrapenninng (semesterdagarna jag inte kan spara till nästa år). Båda två tjänar in 20 semesterdagar under 2018. Dessa kan vi använda på följande sätt. Juli-aug 2018 kan båda ta ut semester halvtid och föräldraledighet halvtid. Då kan vi vara lediga 8 veckor tillsammans. Vi kan såklart fördela ledigheten till andra delar av året. På detta vis använder vi båda våra 20 intjänade semesterdagar och men använder inte våra tidigare sparade semesterdagar.

Sparade dagar efter föräldraledigheten

Om vi tar ut föräldradagar och semester enligt denna planering så har vi ungefär 170-180 föräldradagar kvar när vårt barn börjar på förskolan. Dessutom har vi 13 respektive 26 semesterdagar sparade.

Min sambos reaktion var "Kan man vara ledig såhär mycket?", haha underbart! Ja, vi bor i ett fantastiskt land och med lite planering så kan man skapa sig en härlig vardag och få mycket tid för familjen.

Har du några fler tips? Dela gärna med dig :)

Tankar om deltidsarbete och minskad tjänstepension

När jag säger att jag vill gå ner i arbetstid efter föräldraledigheten, verkar tjänstepensionen vara bland det första som folk oroar sig för. Jag upplever att många egentligen skulle vilja jobba mindre, men ser för många hinder. Ungefär där stannar de flestas tankarna om att deltidsarbete ens skulle vara ett alternativ. Ofta med ett citat liknande "Det går ju ändå bra att jobba heltid".

Inombords blir jag nästan lite irriterad när jag hör sådana argument. Speciellt när man aldrig ens på riktigt har övervägt att få mer fritid, med argumentet om att man bör jobba upp pensionen som man eventuell får om 10, 20, 30 eller 40 år senare. Det ligger såklart något i att man får mindre tjänstepension om man jobbar deltid, men hur mycket rör det sig om? Och hur mycket extra behöver man själv spara för att kompensera om man nu önskar det?

Jag blev lite nyfiken och bestämde mig för att göra ett exempel för en person som jobbar 80 % och som har en hyfsat vanlig lön.

Hur mycket sätter arbetsgivaren normalt av?

Villkoren för nyare kollektivavtal på den privata arbetsmarknaden innebär en avsättning på 4,5 procent av bruttolönen upp till en månadslön på drygt 34 000 kronor (7,5 basbelopp). 30 procent av bruttolönen på inkomster över 7,5 basbelopp.

Vad innebär minskningen i riktiga siffror om man går ner i arbetstid?

Anta en bruttolön på 30 000 kr heltid. Avsättningen för tjänstepensionen minskar med 30'*0,2*0,045 = 270 kr. Eftersom pensionen ska beskattas så blir minskningen 270*0,7 = 189 kr netto i månaden.

Om man räknar på exakt samma sätt med en heltidslön på 34 000 kr blir minskningen netto 214 kr i månaden. Det blir såklart större skillnader om man räknar med högre löner, men jag lägger fokus på mer normala nivåer.

En person med en heltidslön på 30 000 kr som vill gå ner till 80 %, behöver alltså bara spara 189 kr i månaden för att kompensera den minskade tjänstepensionen. Det är ungefär vad ett par uteluncher går på. Jag säger inte att alla har möjlighet att spara pengar, men jag tror de allra flesta har möjlighet att kapa lite onödiga kostnader. Frågan är vad man vill prioritera? Möjlighet till lyxkonsumtion eller mer fritid?

Ifrågasätt normen och se möjligheter i andra alternativ

Jag förstår att det kan kännas lite provocerande när jag säger att jag tror de flesta skulle klara av att jobba mindre. Standarden nu tycks vara utomlandsresor, butiksnya kläder, barnen ska kunna få hålla på med de aktiviteter de vill etc. Tänk att kunna ha tid, ork och lust att kunna hitta på mer saker tillsammans i vardagen. Det kan vara något så enkelt som att baka tillsammans, gå ut och gunga eller bara sitta och prata om dagen i lugn och ro. Inte se vardagen som ett projekt som ska klaras av innan helgen äntligen kommer igen. Jag vill leva alla dagar i veckan.

Om mina förutsättningar

Jag vet att jag har bättre förutsättningar än många andra att klara av att downshifta. Jag har slitit med renoveringar, jobbat hela studietiden och har skaffat mig ett bra jobb. Inget har kommit gratis och det är ingen slump att jag hamnat där jag är idag. Jag har hittills haft ett ganska högt tempo men är nu beredd att göra en förändring. Jag stannar upp och ifrågasätter. Varför gör jag som jag gör? Finns det ett bättre sätt eller ett annat sätt som får mig att må bättre?

Du har ansvar för ditt liv och hur du mår

Det är bara DU som kan förändra DITT liv. Jag är övertygad om att alla kan göra någon förändring som innebär ett lyckligare liv. Det behöver absolut inte vara att gå ner i arbetstid. Om du har ont om tid, skrota TV:n och gör mer saker som verkligen ger dig något. Strunta i utlandsresan och semestra mer i Sverige. Utmana dig själv och testa ett köpstopp för att få upp ögonen för hur lite man faktiskt behöver köpa. Ta ansvar för ditt eget liv. Känn att det är du som har kontrollen.

Jag läser just nu boken Keynes barnbarn - En bättre framtid med arbete och välfärd, som tar upp att de flesta skulle välja kortare arbetstid framför ökad konsumtion (förutsatt att produktiviteten ökade). Om frågan i stället gäller att gå ner i inkomst för att förkorta arbetstiden brukar endast 15-20 procent av de heltidsarbetande vara beredda att ta detta individuella steg. Författaren menar att detta till stor del beror på att det ses som ett avvikande beteende och är socialt krävande att gå mot strömmen.

Slutsats

Minskad tjänstepension i sig är inget argument för att inte gå ner i arbetstid (om man inte har en väldigt hög lön). Vill man behålla samma pensionsavsättning som man skulle haft om man jobbade heltid, kan man göra en egen insättning på runt 200 kr i månaden. Jag har full förståelse för om alla inte klarar att gå ner i arbetstid av andra ekonomiska anledningar, men kom inte släpandes med det trötta argumentet om tjänstepensionen ;) Lev nu, planera för framtiden och gör fler smarta val som leder till att du blir lyckligare.

Jag avslutar mer mitt favoritcitat "Jag bestämmer alltid mig egen reaktion". Jag påminner mig själv ofta om citatet och tänker på vad det innebär. Det är så enkelt och så klockrent. Ingen annan kan välja hur jag reagerar, jag har hela makten själv. Vad tänker du om citatet och har du själv något favoritcitat som hjälper dig genom livet?

Framtidsbuget om vi båda går ner i arbetstid

Varför vill jag jobba mindre? För att jag vill höja min livskvalitet helt enkelt. För att kunna spendera mer tid med vårt barn, kunna dra ner på tempot och ha möjlighet att göra mer saker i vardagen som jag känner för i stunden. Tänk vad mycket härliga saker man kan göra med massa extra timmar istället för att jobba. Min sambo har också börjat överväga att gå ner i arbetstid efter föräldraledigheten. Därför har jag räknat med att vi båda går ner 20 % i framtidsbudgeten. Jag funderar även på att byta position på jobbet vilket innebär att jag kan jobba mer hemifrån. Jag har därför sänkt min lön något i framtidsbudgeten.
 
Tankar om framtida boende. Idag bor vi i en tvåa som vi trivs otroligt bra i, men inom några år kommer vi troligtvis vilja ha något större. Vi är sugna på radhus men senaste tiden har jag känt mig kluven eftersom det är väldigt dyrt där vi vill köpa. Jag vill inte att bostadsköpet ska hindra oss från att kunna gå ner i arbetstid, så mycket är inte ett boende värt. Alternativet är att köpa en större lägenhet. Därför har jag jämfört vad de olika alternativen skulle innebära ekonomiskt för oss.

Idag betalar vi 6 500 kr utan amortering och med alla driftkostnader. Eftersom det är mer rimligt att bolåneräntan framöver ligger på runt 4-5 % så har jag räknat med 4,5 % i budgeten. Som man ser i budgeten så skiljer det inte så mycket kostnadsmässigt mellan att köpa en större lägenhet mot att köpa ett radhus. En nackdel med radhus är att den tvingande amorteringen blir mycket högre. Vi spar hellre i aktier och fonder än genom amortering eftersom det är mer ekonomiskt smart enligt mig. Det finns inga garantier på börsen men historiskt sett går den upp runt 10 % per år och amortering innebär en minskad kostnad på knappt halva det beloppet. Amortering i sig är absolut inget dåligt men om man ändå spar samma summa på annat håll där man kan få större avkastning på pengarna, så blir det en nackdel.

Det är billigare att köpa en lägenhet för runt 5'' istället för ett avgiftsfritt radhus. Om priset för lägenheten överstiger 5'' så närmar det sig dock samma kostnad som för ett radhus. En till fördel med lägenhet är att vi inte behöver lägga in så stor summa i kontantinsats utan kan ha kvar en större del fritt kapital.

Tur vi trivs så bra i nuvarande lägenhet och inte känner någon stress med att flytta. Vi hinner fundera igenom vad vi verkligen vill ha och till vilket pris. Jag upplever att många skaffar sig så höga utgifter att dem mer eller mindre blir tvingade till att jobba 100 %. Där vill jag inte hamna. Därför har senaste tiden blivit helt uppslukad av böcker och bloggar om downshifting, minimalism, medveten konsumtion etc. samt börjat fundera över vad jag och vi som familj egentligen behöver för att leva gott. Förhoppningsvis får jag många bra insikter under mitt pågående köpstopp som för övrigt känns riktigt bra. Jag läser nu boken Lev enklare - Idéer för en hållbar livsstil av Giséla Linde och har kommit ungefär halvvägs. Den är fantastiskt bra och hon ställer många bra frågor som får en att tänka över sitt liv och ifrågasätta en del saker. Jag fastnade verkligen för meningen:

"Vad är friheten värd om vi inte vågar välja annorlunda alls? I en demokrati där vi politiskt sett är fria att tycka vad vi vill och trycka vad vi vill, råder istället den politiska korrekthetens, tidsandans, perfektionens och konsumismens tyranni, och vi väljer frivilligt att göra precis som alla andra, vare sig vi blir lyckliga av det eller inte."

Ang. våra utgifter. Vi är beroende av bilen i jobbet så därför kan och vill vi inte göra några justeringar där. Träningskorten kan också tyckas verka dyra, men vi lägger mycket tid på träning och vi vill absolut träna kvar på nuvarande gym. Utgifter såsom Spotify, Netflix och HBO kan vi få fundera på framöver. Kanske behöver vi inte allt.

Sparandet och levepengarna. I samtliga fyra budgetar är sparande utöver barn och resor 9 200 kr (summan för den tvingande amorteringen vid radhusköp). Med boende 2-4 så har vi valmöjligheten att kunna dra ner på sparandet med 5 400 kr - 9 200 kr och använda dessa pengar som levepengar, sätta av mer till resesparande eller kanske kunna jobba ännu mindre framöver. Levepengarna ska räcka till kläder, nöjen, frisörbesök, smink etc. så radhus är inte riktigt ett alternativ om vi båda ska gå ner i arbetstid. Jag trodde faktiskt att radhusbudgeten skulle innebära mer levepengar, så för mig var det var väldigt nyttigt att se alla alternativen bredvid varandra.